Bolagsdeklarationen för 2025 – viktigt att tänka på gällande blankett N9

Ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde ikraft för ca sex år sedan och reglerna har minst sagt varit ämne för diskussion sedan dess. De senaste åren har räntorna dessutom stigit, vilket innebär att allt fler bolag måste hantera frågor som t.ex. ”Vilka kostnader ska inkluderas i beräkningen av bolagets räntenetto”, ”Hur beräknas egentligen avdragsutrymmet”, ”Finns det något sätt att förbättra situationen?” och ”Måste bolaget lämna en N9-bilaga?”.

Vad innebär ränteavdragsreglerna och när ska de tillämpas?

Ränteavdragsbegränsningarna kan vara aktuella om ett bolag har ett negativt räntenetto, det vill säga bolagets ränteutgifter överstiger dess ränteinkomster. Hur stort avdrag ett bolag har rätt att göra ska bedömas utifrån antingen enligt huvudregeln (även kallad EBITDA-regeln) eller förenklingsregeln.

Huvudregeln innebär att ett bolag får göra avdrag för dess negativa räntenetto med ett belopp motsvarande högst 30 % av bolagets skattemässiga EBITDA (avdragsutrymmet). Om det negativa räntenettot överstiger avdragsutrymmet måste överskjutande del återföras till beskattning. Det kvarstående negativa räntenettot kan dock sparas i maximalt sex år och dras av under ett senare beskattningsår om avdragsutrymmet tillåter. Inom en intressegemenskap är det i vissa fall även möjligt att kvitta negativa räntenetton mot positiva räntenetton, dvs. att ett bolag med ett positivt räntenetto tar över ett negativt räntenetto från ett annat bolag (s.k. koncernutjämning).

Förenklingsregeln innebär att en intressegemenskap får göra avdrag med ett negativt räntenetto om maximalt fem miljoner kronor utan prövning av bolagets avdragsutrymme. Det är viktigt att notera att om ett bolag inom intressegemenskapen tillämpar förenklingsregeln begränsas hela intressegemenskapens avdragsutrymme till fem miljoner kronor, oavsett vad andra bolag i gemenskapen har för avdragsutrymme. Vid användning av förenklingsregeln kommer eventuell kvittning mellan bolag inom en intressegemenskap att minska avdragsutrymmet om fem miljoner. Om ett bolag med exempelvis ett positivt räntenetto om tre miljoner kvittar ett negativt räntenetto om tre miljoner, kan intressegemenskapen endast göra ytterligare avdrag om två miljoner om de använder sig av förenklingsregeln.  

Vad anses vara ränta?

Det första steget som bolag måste göra är att beräkna bolagets räntenetto, det vill säga bolagets ränteutgifter minskat med dess ränteinkomster.

Förutom ”vanliga” räntekostnader kan även andra utgifter för kredit samt andra kostnader som kan jämföras med ränta anses vara ränta vid beräkningen av räntenettot. Bland annat anses valutakursförändringar vara ränta om valutakursen avseende en skuld eller lånefordran i utländsk valuta är säkrad genom ett derivatinstrument.

Räntekomponenter i finansiella leasingavtal och andra utgifter som har samband med anskaffande av lånat kapital (exempelvis uppläggningsavgifter eller utgifter för borgen) anses vara ränta enligt ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Frågan om vad som ska anses utgöra ränta har även varit föremål för processer. Den 14 januari 2026 meddelade Skatterättsnämnden (SRN) ett förhandsbesked där nämnden konstaterade att två vanliga kostnadstyper vid extern finansiering, s.k. ”commitment fees”, dvs. avgifter för outnyttjad kreditfacilitet, och rådgivningskostnader för externt stöd i samband med företagsförvärv och finansiering, inte ska anses utgöra ränta och därmed inte ingå i beräkningen av räntenettot. Skatterättsnämndens förhandsbesked är en efterlängtad reflektion och innebär en tydlig avgränsning gentemot Skatteverkets vidare tolkning av räntebegreppet. Beskedet ökar förutsebarheten i komplexa finansieringsstrukturer, särskilt vid större företagsförvärv.

Notera att denna uppräkning inte är uttömmande utan endast exempel på vilka utgifter som kan utgöra ränta.

Vilka måste lämna N9?

Det är endast bolag som tillämpar förenklingsregeln, har ett negativt räntenetto som understiger fem miljoner och som inte ingår i en intressegemenskap som inte behöver bifoga bilaga N9 till sin deklaration.

Våra experter kommenterar

Som nämnts tidigare i detta inlägg har de senaste årens räntehöjningarna resulterat i att allt fler bolag har varit tvungna att ta ställning till om de har rätt till fullt avdrag för deras räntekostnader. En av de frågorna som vi upplever att de flesta av våra kunder reagerar på är frågan ”vilka kostnader har ni som kan anses utgöra utgifter för anskaffning av kredit eller kostnader som är jämförbara med ränta?”. Det är en fråga som måste besvaras innan beräkningen av räntenettot kan göras.

Om du har några frågor avseende upprättande av bilaga N9, definitionen av ränta eller avdragsrätten för räntekostnader i er verksamhet är ni varmt välkomna att kontakta någon av Forvis Mazars skattejurister så kan vi guida er framåt.

 Artikel av Beatrice Hultman och Maria Wettersten.

Want to know more?