Tydligare regler för stadigvarande vistelse – lagändring som kan förenkla för utlandssvenskar
Lagändring som kan förenkla för utlandssvenskar
Vad innebär stadigvarande vistelse i Sverige?
Stadigvarande vistelse är ett begrepp som utvecklats genom praxis och innebär att en person som anses vistas i Sverige stadigvarande är obegränsad skattskyldig här i landet, vilket medför att personen är skattskyldig för samtliga inkomster oavsett ursprung.
Med stadigvarande vistelse menas en sammanhängande period om minst sex månader sett under en tolvmånadersperiod, dvs. utan hänsyn till kalenderår. Personen i fråga måste tillbringa sin dygnsvila i Sverige för att vistelsen ska anses vara stadigvarande. Tillfälliga avbrott i Sverigevistelsen saknar betydelse vid bedömningen, liksom syftet med vistelsen inom och utom landet. Även kortare vistelser än sex månader kan bedömas som stadigvarande i sådana fall där vistelsen i Sverige är återkommande och regelbunden.
En gammal tumregel, baserat på ett rättsfall från 1997, är att det skulle krävas minst 78 övernattningar för en sexmånadersperiod för att en vistelse ska anses stadigvarande. Detta synsätt har visserligen ifrågasatts och 2005 publicerade Skatteverket ett ställningstagande där de menade att stadigvarande vistelse även kan uppkomma i fall med färre antal övernattningar under en sexmånadersperiod. Några ytterligare avgörande från HFD har dock inte funnits.
Svårigheten i bedömningen av stadigvarande vistelse och dess ibland svårförutsedda utgång illustreras väl av ett avdömt mål från Kammarrätten i Göteborg i november 2023. I domen ansågs en norska vistas stadigvarande i Sverige trots att hennes övernattningar här i landet endast uppgick till 79 under ett helt kalenderår. Domstolen hänvisade till att hennes vistelser i Sverige varit av i stort sett samma omfattning och resmönster sedan januari, året dessförinnan. Att hon haft färre övernattningar i Sverige än utomlands hade ingen betydelse.
Vad betyder stadigvarande vistelse i praktiken?
Även om Sverige enligt interna regler kan anse att en person är obegränsat skattskyldig här (till exempel på grund av att personen vistas stadigvarande i landet), så kan Sveriges rätt att beskatta t ex arbetsinkomster begränsas av de dubbelbeskattningsavtal som finns med andra länder.
För utländska personer som kommer till Sverige för att arbeta innebär det oftast att Sverige endast får beskatta den del av inkomsten som avser arbete som faktiskt utförs här i landet. Frågan om en person anses stadigvarande vistas i Sverige får därför ofta störst betydelse för hur beskattningen ska hanteras rent praktiskt. Det påverkar till exempel om personen behöver lämna en vanlig inkomstdeklaration i Sverige, eller om det räcker att tillämpa de enklare SINK-reglerna.
Med andra ord behöver det inte innebära att skatten blir högre bara för att personen anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige.
Vad innebär regeringens förslag om stadigvarande vistelse?
Regeringen lämnar nu en lagrådsremiss, baserat på ett förslag från Skatteverket från november 2023, där definitionen av begreppet stadigvarande vistelse förtydligas. Förslaget innebär att en vistelse i Sverige ska anses stadigvarande om en fysisk person vistas i Sverige i mer än 160 dagar under ett kalenderår, eller fler än 120 vistelsedagar om antalet dagar även under det föregående året översteg 120. Som vistelsedagar ska bara räknas dagar då vistelsen är förena med dygnsvila.
Vistelsen ska anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen till och med den sista vistelsedagen under kalenderåret. Om förutsättningarna för stadigvarande vistelse uppfylls under två eller flera kalenderår i följd ska vistelsen i stället anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen det första av dessa år till och med den sista vistelsedagen det sista av åren.
Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.
Kommentar
Diskussioner av en lagstadgad definition av stadigvarande vistelse har behandlats tidigare, men utan att det har lett till någon ändring eller klarhet i lagtext. I en alltmer globaliserad värld, där anställda flyttas mellan olika länder och där många personer bosätter sig utomlands och vistas begränsat i Sverige under olika tidsperioder, är det kanske mer aktuellt än någonsin att säkerställa en enhetlig tolkning.
I de fall en person befinner sig i Sverige under en sammanhängande period är det normalt inga svårigheter att bedöma om en person anses vistas stadigvarande här i landet. Däremot kan det vara komplicerat att göra en sådan bedömning i de situationer där den skattskyldige befinner sig i Sverige under kortare perioder med återkommande avbrott i vistelsen.
Bedömningen, som i dag görs utifrån vistelsens längd, omfattning och regelbundenhet i varje enskilt fall, innebär betydande praktiska utmaningar för såväl individer som arbetsgivare och leder till en låg grad av förutsebarhet. Mot denna bakgrund ställer vi oss mycket positiva till den föreslagna lagändringen. Vi ser även fördelar med att bedömningen knyts till kalenderår i stället för till en rullande tolvmånadersperiod, vilket bidrar till ökad enkelhet och tydlighet jämfört med nuvarande regler.
Värt att notera är att en vistelse, enligt förslaget, ska anses stadigvarande från och med den första vistelsedagen till och med den sista vistelsedagen under kalenderåret, vilket är en bedömning som skiljer sig från nuvarande regler. En sådan bedömning innebär att en fysisk person kan anses som obegränsad skattskyldig i Sverige även under avbrott för vistelsen i Sverige. Det kommer således sakna betydelse om avbrottet i utlandet är längre än vistelsen i Sverige, skattskyldigheten i Sverige kan likväl bestå.
Du är varmt välkommen att kontakta oss på Forvis Mazars om du har några frågor eller funderingar kring stadigvarande vistelse eller obegränsad skattskyldighet.