Frivillig hållbarhetsrapportering

I takt med att marknadsförväntningarna från investerare, långivare, kunder och offentliga aktörer fortsätter att växa, blir frivillig hållbarhetsrapportering ett allt viktigare verktyg för att visa transparens, stärka konkurrenskraften och underlätta tillgången till affärsmöjligheter och finansiering.

Denna guide lyfter fram VS:s huvudfunktioner, förklarar hur den jämförs med den reviderade ESRS och beskriver praktiska överväganden för företag som vill tillämpa VS.

Vad gör VS enkelt och proportionerligt för företag av olika storlekar?

VS kombinerar förenklat språk, ett pragmatiskt synsätt på upplysningar och flexibilitet för mindre enheter, inklusive mindre krävande krav för företag med 10 anställda eller färre. Det kännetecknas av sin modularitet och tillgänglighet.

För att tillgodose olika nivåer av hållbarhetsmognad är VS strukturerat kring två moduler: En Basic-modul med grundläggande ESG-redovisningar, och en valfri Comprehensive Module som är utformad för att tillgodose ytterligare informationsbehov från investerare, långivare och affärspartners. Företag kan tillämpa Basic Module ensam eller kombinera den med Comprehensive Module, men ramverket tillåter inte en selektiv "pick and choose"-metod.

Stödd av EFRAG:s vägledning och praktiska verktyg som historiskt relaterar till VSME-standarden, erbjuder VS en tillgänglig grund för frivillig hållbarhetsrapportering, även om den kanske inte fullt ut uppfyller behoven hos de största företagen utanför den reviderade CSRD:s omfattning.

På vilka sätt stämmer VS överens med eller skiljer sig från den reviderade ESRS?

Båda ramverken delar samma kvalitativa egenskaper hos rapporterad information och syftar till att säkerställa konsekvens med finansiell rapportering. Även om VS är strukturerad kring två rapporteringsmoduler snarare än en omfattande uppsättning hållbarhetsstandarder, täcker den också alla ESG-ämnen, med lägre detaljrikedom än i den reviderade ESRS. Dessutom, till skillnad från den reviderade ESRS, kräver VS inte en dubbel materialitetsbedömning (DMA). En DMA kan dock utföras frivilligt inom ramen för en "VS+"-metod, för att identifiera väsentliga hållbarhetsämnen (t.ex. bygga vidare på DMA-processen i den reviderade ESRS).

En annan betydande skillnad ligger i innehållet och djupet i rapporteringskraven. VS omfattar 20 redovisningsposter som stöds av ett begränsat antal datapunkter, inklusive väsentliga, "om tillämpligt" och frivilliga redovisningar, medan den reviderade ESRS innehåller cirka 300 datapunkter som måste presenteras, där de är väsentliga, för att rättvist presentera de identifierade väsentliga hållbarhetsrelaterade effekterna, riskerna och möjligheterna samt hur rapporteringsbolaget hanterar dem.

Hur fungerar VS också som värdekedjetak?

VS spelar en dubbel roll genom att fungera inte bara som en frivillig ram för hållbarhetsrapportering utan också som värdekedjetaket som fastställts av den reviderade CSRD, vilket skyddar berättigade företag inom värdekedjan av CSRD-rapporterande företag från "oproportionerliga" informationsförfrågningar.

Från räkenskapsår som börjar den 1 januari 2027 eller senare definierar värdekedjetaket den maximala hållbarhetsinformation som CSRD-rapporterande företag får begära från värdekedjepartners med färre än 1 000 anställda (kvalificerade som "skyddade" företag). I praktiken baseras detta tak på en definierad uppsättning upplysningar hämtade från VS, med olika krav beroende på om företaget har fler än 10 anställda eller inte.

Viktigt är att värdekedjetaket endast gäller i samband med hållbarhetsrapportering. Även om företag fortfarande kan begära ytterligare ESG-information för andra affärsändamål, har "skyddade" företag enligt reviderad CSRD laglig rätt att avslå förfrågningar som överskrider de gränser som VS fastställt för CSRD-rapportering.

Vilka är de största utmaningarna för företag som vill tillämpa VS?

Företag bör först bedöma sin hållbarhetsmognad för att avgöra det rapporteringsalternativ som bäst passar deras behov och etablera en sammanhängande ESG-färdplan. Att anta ett långsiktigt perspektiv är lika viktigt, då hållbarhet positioneras som en strategisk drivkraft som stödjer affärsmål, värdeskapande och organisatorisk omvandling.

En framgångsrik implementering av VS är också beroende av att använda tillgänglig vägledning och etablera robusta datainsamlingsprocesser. Företag uppmuntras att utnyttja EFRAG:s stödmaterial fullt ut samtidigt som hållbarhetsinformation samlas in, övervakas och dokumenteras genom tillförlitliga och konsekventa processer.

Utöver en rapporteringsövning ger VS en möjlighet att stärka transparensen och förtroendet hos intressenter. Offentlig kommunikation om hållbarhetsprestation kan öka trovärdigheten hos rapporterad information, ännu mer om den granskas.