Forvis Mazars' Newsletter

I en dom den 16 september 2026 (mål nr 1949-1951-25 och 2032–25) prövade Kammarrätten i Stockholm frågan om vinster vid avyttring av warranter inom ett internationellt incitamentsprogram skulle beskattas i inkomstslaget tjänst eller kapital. Trots warranternas koppling till anställningen fann kammarrätten att de utgjorde värdepapper och att värdeökningen efter förvärvet därför skulle beskattas i inkomstslaget kapital.

Vid en företagsvärdering är det viktigt att skilja mellan värdet på rörelsen och värdet på bolagets aktier. Skillnaden ligger i om aktievärdet beräknas direkt eller om värderingen först utgår från värdet på den underliggande verksamheten. Beroende på vilken värderingsmetod som används kan vägen fram till aktievärdet se olika ut.

Regeringen har presenterat ett lagförslag som syftar till att förenkla processen för arbetskraftsinvandrare i Sverige. Förslaget bygger på ett nytt EU-direktiv och innehåller flera förändringar som kan göra det enklare för både arbetstagare och arbetsgivare att hantera arbetstillstånd. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2027.

Den 3 september 2026 presenterade regeringen en lagrådsremiss med förslag om modernare och enklare skatteregler för arbetslivet. Förslagen syftar framför allt till att anpassa skattereglerna till dagens arbetsmarknad, där distansarbete, hybridarbete och rörliga arbetsplatser har blivit allt vanligare. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.

Från och med räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 behöver många fastighetsföretag lämna redovisningsregelverket K2 och i stället tillämpa redovisningsregelverket K3. För bolag där byggnader står för en betydande del av intäkterna är detta mer än en redovisningsfråga; övergången kan påverka skatt, kassaflöde, rapportering och framtida beslutsunderlag.

Målet gällde om en s.k. commitment fee avseende en kreditfacilitet samt vissa externa rådgivningskostnader skulle klassificeras som ”andra utgifter för kredit” och därmed omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna.

Den 1 juli 2026 träder flera nya regler i kraft inom skatt och moms, samt vissa ändringar som påverkar Skatteverkets kontrollmöjligheter.

Här samlar vi ett urval av de viktigaste förändringarna att ha koll på inför sommaren och hösten.

Den 13 maj 2026 meddelade EU domstolen dom i mål C 603/24, Stellantis Portugal, som behandlar frågan om transfer pricing justeringar för att uppnå en viss vinstmarginal ska bli föremål för moms. Domstolen slår fast att sådana justeringar endast omfattas av moms om det finns ett rättsförhållande mellan koncernbolagen – exempelvis ett avtal – enligt vilket det ena bolaget är skyldigt att tillhandahålla tjänster till det andra i utbyte mot betalningen.

Regeringen föreslår nu att begreppet stadigvarande vistelse för första gången definieras i inkomstskattelagen. Förslaget, som bygger på en tydlig daggräns, syftar till att göra bedömningen av skattskyldighet i Sverige mer förutsebar för både utlandssvenskar, arbetsgivare och domstolar. Om lagändringen införs, med planerat ikraftträdande den 1 januari 2027, kan den minska osäkerheten i en fråga som länge präglats av komplex praxis och svårbedömda gränsdragningar.

Den 11 mars 2025 antog Europeiska unionens råd formellt lagstiftningspaketet VAT in the Digital Age (ViDA) efter att Europaparlamentet godkänt förslaget. ViDA bygger på EU kommissionens initiativ och är en central del i arbetet med att modernisera EU:s momssystem, öka transparensen och motverka momsbedrägerier. Det nya regelverket innebär att elektronisk fakturering i ett harmoniserat format samt digital, transaktionsbaserad rapportering blir obligatoriskt för alla gränsöverskridande B2B transaktioner inom EU från och med den 1 juli 2030.

Frågan om hur svenska regler om obegränsad skattskyldighet ska tillämpas på digitala nomader har hittills varit relativt oprövad. Skatterättsnämndens förhandsbesked i SRN 83-25/D ger nu en intressant – och delvis kontroversiell – pusselbit i tolkningen av skattskyldigheten för en person som tidigare varit bosatt i Sverige men som inte etablerat någon varaktig bosättning utomlands.

Ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde ikraft för ca sex år sedan och reglerna har minst sagt varit ämne för diskussion sedan dess. De senaste åren har räntorna dessutom stigit, vilket innebär att allt fler bolag måste hantera frågor som t.ex. ”Vilka kostnader ska inkluderas i beräkningen av bolagets räntenetto”, ”Hur beräknas egentligen avdragsutrymmet”, ”Finns det något sätt att förbättra situationen?” och ”Måste bolaget lämna en N9-bilaga?”.

Den 13 april 2026 presenterade regeringen vårändringsbudgeten för 2026 med förslag på justeringar i årets statsbudget. Trots ett osäkert omvärldsläge bedöms svensk ekonomi stå relativt stark och befinner sig i en återhämtningsfas. Reformer och åtgärder om totalt 7,7 miljarder kronor föreslås i syfte att värna om de offentliga finanserna, skapa fler jobb och säkerställa att arbete och ansträngning lönar sig.

Den 25 februari klubbades lagförslaget igenom om att tillfälligt sänka livsmedelsmomsen från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi och enligt regeringens beräkningar kan en genomsnittlig barnfamilj spara omkring 6 500 kronor per år tack vare sänkningen. Sänkningen träder i kraft den 1 april 2026 och gäller, som det ser ut nu, fram till den 31 december 2027.