Lag om tilläggsskatt för företag i stora koncerner

Den svenska lagen är framtagen i enlighet med rådets direktiv (EU) 2022/2523 som syftar till att större koncerner ska vara föremål för en effektiv skatt om minst 15 % på en särskilt definierad skattebas, de s.k. Pelare 2-reglerna. Om företag inte uppfyller kravet på en effektiv skatt om 15 % ska en s.k. tilläggsskatt tas ut. Den nya lagen är resultatet av ett långt samarbete inom OECD och EU för att tackla utmaningarna som kommer i och med en digitaliserad världsekonomi och ökade risker för skatteflykt. Lagen om tilläggsskatt anses vara den största förändringen inom internationell skatt på över 100 år och förväntas påverka drygt 12 000 företag i Sverige.

Vilka omfattas?

Det är företag i koncerner med globala intäkter om minst 750 miljoner euro omfattas av reglerna. Utgångspunkten för att bedöma om kravet på 750 miljoner euro är uppfyllt är moderbolagets koncernredovisning. Vidare ska kravet på globala intäkter om 750 miljoner euro vara uppfyllt minst två av de senaste fyra räkenskapsåren.

I modellreglerna och den engelska versionen av direktivet används begreppet revenue. Det kan översättas med såväl inkomst som intäkt på svenska. Det framgår av propositionen att gränsen ska baseras på samma gräns som i land-för-land rapporteringen. Med intäkter i själva rapporten avses intäkter från försäljning av inventarier och fastigheter, tjänster, royalties, räntor, premier och andra belopp. Sammanfattningsvis är begreppet globala intäkter något bredare än enbart nettoomsättning.

I beräkningen om en koncern omfattas av regelverket, ska alla enheter som ingår i koncernen räknas med, såväl fasta driftställen som enheter med olika företagsformer. Under en övergångsperiod om tre år, finns det en förenklingsregel som ger koncerner möjlighet att använda befintliga data i land-för-land-rapporter för att utläsa om man omfattas av regelverket.  

Så fungerar reglerna om tilläggsskatt

EU-direktivet bygger på Global anti-Base Erosion (GloBE)-reglerna som är framtagna inom det Inclusive Framework (OECD och G20-länderna). Det finns i dagsläget 143 länder som har gått med på att implementera Pelare 2/GloBE, alltså regler om tilläggsskatt, varför regelverket är globalt. Avsikten med regelverket är att undvika vinstförflyttning till länder med låg eller ingen beskattning. En nationell tilläggsskatt kommer att införas i alla medlemsstater.   Hur tilläggsskatten ska beräknas, vem som är skyldig att betala den samt vilken information som ska skickas in kan läsas om i regeringens proposition om tilläggsskatt för företag i stora koncerner.

Väldigt kortfattat och förenklat finns det tre metoder för att ta ut tilläggsskatt. Huvudregeln är att om det finns ett företag i koncernen som anses som ett lågbeskattat företag är det moderföretaget som ska betala tilläggsskatten, den s.k. Income Inclusion Rule. Om landet där moderföretaget finns inte har implementerat regler om tilläggsskatt träder kompletteringsregeln i kraft. Den innebär det är andra bolag i koncernen som ligger i länder som implementerat regelverket, t.ex. ett systerföretag i Sverige, som ska betala tilläggsskatten, den s.k. Undertaxed Profit Rule. De flesta länder kommer dock att introducera det tredje alternativet i sin nationella lagstiftning, nämligen nationell tilläggsskatt, den s.k. Qualified Domestic Minimum Top-up Tax. Denna metod innebär att det är det lågbeskattade landet som tar ut tilläggsskatten så att företaget i det landet når upp till 15%.

Det kommer att införas tillfälliga förenklingsregler i form av tre olika tester. Om någon av de tre testen är tillämpliga innebär det att tilläggsskatten sätts ner till 0 %.  Det första testet är det s.k. De minimis-testet och innebär att tilläggsskatten blir 0 % om intäkterna för samtliga företag i ett och samma land understiger 10 miljoner euro och den beskattningsbara vinsten understiger 1 miljon euro. Det andra testet är det s.k. ETR (effective tax rate)-testet. Det innebär att tilläggsskatten uppgår till 0 % om den effektiva skattesatsen för samtliga företag i ett land uppgår till minst 15 % för beskattningsår 2024, till 16 % för beskattningsår 2025 samt 17 % för beskattningsår 2026. Det tredje testet är det s.k. Routine profits-test. Det innebär att tilläggsskatten är 0 % om den beskattningsbara vinsten för samtliga företag i ett land understiger ett speciellt beräknat substansbelopp. Dessa tester bygger på siffror från land-för-landrapporten.

Vad måste företag som omfattas av reglerna göra?

I juni 2026 ska de enheter som omfattas av den nya lagen lämna in tilläggsskatterapport och eventuell tilläggsskattedeklaration avseende beskattningsår 2024. Tilläggsskatterapporten ska innehålla uppgifter om t.ex. beräkningen av effektiv skatt, tilläggsskatt eller en förklaring till varför den tillfälliga förenklingsregeln är tillämplig. Tilläggsskatterapporten och tilläggsskattedeklarationen ska lämnas in till Skatteverket.

Om dokumentation inkommer för sent kan företaget bli skyldig att betala förseningsavgift om 25 000 kr. Om tilläggsskatterapporten innehåller allvarliga fel eller brister kan sanktionsavgifter på upp till 5 miljoner kronor påföras.

De koncerner som omfattas bör börja med att kartlägga vilka enheter inom koncernen som träffas av lagen och vilka roller de har i rapporteringen. Det innebär bland annat att identifiera om en viss enhet är ansvarig för att betala tilläggsskatt, om de så kallade safe harbour-reglerna kan tillämpas, samt vem som ska lämna tilläggsskatterapporten eller om en annan koncernenhet i gruppen ska göra det.

Vilka åtgärder bör vidtas av företag i stora koncerner?

Företag behöver utvärdera om de omfattas av den nya lagen om tilläggsskatt. Om svaret på den frågan är ja bör företaget ställa sig frågan om det finns en möjlighet att tillämpa förenklingsregeln. Om förenklingsregeln inte är tillämplig ska den effektiva skatten och eventuell tilläggsskatt beräknas med hjälp av att analysera intäkter och skattekostnad i enlighet med regelverket. Denna uträkning är komplex, kostnadskrävande och svårtolkad, och kommer därför ställa stora krav på företagens affärssystem.

Notera att redan i årsredovisningen för 2023 ska en del företag lämna en upplysning om man omfattas av tilläggsskatten.

Viktiga tidsgränser att hålla koll på

Lagen innehåller flera viktiga tidpunkter för uppgiftslämnande till Skatteverket. Dessa räknas från utgången av det första beskattningsår som omfattas av reglerna:

• 14 månader efter räkenskapsårets slut: Ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt ska lämnas in.
• 15 månader efter räkenskapsårets slut: Alla berörda koncernenheter ska registreras hos Skatteverket.
• 18 månader efter räkenskapsårets slut: Senaste tidpunkt för att lämna tilläggsskatterapporten – eller anmäla att en annan koncernenhet inom gruppen kommer att lämna rapporten.
• 19 månader efter räkenskapsårets slut: Tilläggsskattedeklarationen ska lämnas in, om koncernenheten har tilläggsskatt att betala i Sverige.

För ett företag som har kalenderår som räkenskapsår (1 januari–31 december 2024) gäller följande tidsramar:

• 28 februari 2026: Sista dag för ansökan om ansvar för kompletterande tilläggsskatt.
• 31 mars 2026: Sista dag för registrering av koncernenheter hos Skatteverket.
• 30 juni 2026: Sista dag för inlämning av tilläggsskatterapporten eller anmälan om att en annan koncernenhet lämnar rapporten.
• 31 juli 2026: Sista dag för att lämna tilläggsskattedeklarationen, om tilläggsskatt ska betalas i Sverige.

Observera att tidpunkterna är förlängda avseende det första året, vilket innebär att tidsramarna kommer att se lite annorlunda ut de efterföljande åren.

Pelare 2-regelverket innebär nya och omfattande krav på rapportering och uppgiftslämnande. Det är därför viktigt att redan nu skapa en tydlig plan för att säkerställa att rätt information samlas in, att ansvarsfördelningen inom koncernen är klar och att de formella tidsgränserna möts.

Vi på Forvis Mazars hjälper dig att navigera i Pelare 2-regelverket och säkerställa att ditt företag uppfyller de nya kraven i tid.

Läs mer här på ForvisMazars.com, ta del av vår praktiska guide