Är ditt fastighetsföretag redo för K3?

Från och med räkenskapsår som inleds efter den 31 december 2025 behöver många fastighetsföretag lämna redovisningsregelverket K2 och i stället tillämpa redovisningsregelverket K3. För bolag där byggnader står för en betydande del av intäkterna är detta mer än en redovisningsfråga; övergången kan påverka skatt, kassaflöde, rapportering och framtida beslutsunderlag.

Med rätt förberedelser kan K3 bli en möjlighet att skapa bättre kontroll över fastighetsbeståndet och en mer strukturerad hantering av skatteeffekter. Men arbetet bör påbörjas i god tid.

Från förenklad redovisning till komponentansats

I K2 behandlas byggnaden ofta som en samlad enhet, vilket i många fall möjliggör direkt kostnadsföring av reparationer och underhåll. I K3 ska byggnaden i stället delas upp i betydande komponenter, exempelvis stomme, tak, fasad och installationer, som skrivs av utifrån respektive nyttjandeperiod.

Det ger en mer nyanserad bild av fastighetens värde över tid, men innebär också ökad komplexitet. Klassificering av åtgärder, komponentindelning och skatteeffekter behöver därför hanteras löpande, inte först vid bokslutet.

Skattefrågan handlar om timing

Övergången till K3 innebär inte nödvändigtvis högre eller lägre skatt totalt sett. Den stora frågan är i stället när skatteeffekterna uppstår.

Kostnader som tidigare kunde få omedelbart genomslag kan i K3 behöva aktiveras och skrivas av över flera år. Det kan påverka resultat, kassaflöde, effektiv skattesats, budget och finansieringsdialoger.

För fastighetsintensiva verksamheter blir det därför viktigt att analysera större åtgärder, exempelvis byte av tak, fasad, fönster eller tekniska installationer, redan innan beslut fattas.

Uppskjuten skatt blir centralt

När redovisade och skattemässiga värden skiljer sig åt uppstår temporära skillnader som enligt K3 ska hanteras genom posten uppskjuten skatt. Det kräver god dokumentation, tillförlitliga anläggningsregister och tydlig samverkan mellan redovisning, skatt och ekonomi.

Även själva övergången kan skapa skatteeffekter i redovisningen. Historiska utgifter som tidigare kostnadsförts i resultaträkningen kan nu behöva aktiveras, dvs. tas upp som en del av tillgångens bokförda värde, i ingångsbalansräkningen. Den skattemässiga

behandlingen ändras emellertid inte retroaktivt. Temporära skillnader kan därför uppstå redan vid övergångstidpunkten.

Vad bör fastighetsföretag göra nu?

Fastighetsföretag bör särskilt:

  • bedöma om bolaget omfattas av kravet att tillämpa K3,
  • kartlägga historiska och planerade fastighetsåtgärder,
  • ta fram en välgrundad komponentindelning,
  • identifiera skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden,
  • analysera effekter på uppskjuten skatt och kassaflöde, och
  • säkerställa samverkan mellan redovisning, skatt och ekonomi.

Hur vi kan hjälpa

Övergången från K2 till K3 bör inte bara ses som ett regelverksbyte. Rätt hanterad kan den stärka rapporteringen, förbättra kontrollen över framtida skatteeffekter och skapa ett mer robust underlag för affärsbeslut.

Eftersom K3-regelverket i mycket högre grad än K2-regelverket innebär en frikoppling från beskattningsreglerna, kan övergången i sig medföra ett större fokus på en effektiv skattemässig analys av olika investeringar. Vissa investeringar som i redovisningen utgör en del av det bokförda värdet på fastigheten, kan skattemässigt medföra direktavdrag eller hanteras som inventarier med en skattemässigt väsentligt kortare avskrivningstid.

Vi hjälper fastighetsföretag att genomföra övergången strukturerat och effektivt. Genom att kombinera redovisningskompetens med skatterådgivning kan vi identifiera risker, synliggöra möjligheter och säkerställa att K3-implementeringen blir korrekt från början.

Vill ni förstå hur övergången till K3 påverkar ert fastighetsföretag? Kontakta oss gärna, vi hjälper er att skapa kontroll, minska risken för överraskningar och göra övergången så effektiv som möjligt.

Vill du veta mer?