Artiklar från Forvis Mazars nyhetsbrev

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 11 juni 2026 avgjort frågan om det ska utgå moms på ersättning som en kommun har tagit emot enligt ett exploateringsavtal. Domen har betydelse för hur ersättning som betalas vid exploatering ska bedömas momsmässigt. Omständigheterna i målet var följande.

Den 13 maj 2026 meddelade EU domstolen dom i mål C 603/24, Stellantis Portugal, som behandlar frågan om transfer pricing justeringar för att uppnå en viss vinstmarginal ska bli föremål för moms. Domstolen slår fast att sådana justeringar endast omfattas av moms om det finns ett rättsförhållande mellan koncernbolagen – exempelvis ett avtal – enligt vilket det ena bolaget är skyldigt att tillhandahålla tjänster till det andra i utbyte mot betalningen.

Regeringen föreslår nu att begreppet stadigvarande vistelse för första gången definieras i inkomstskattelagen. Förslaget, som bygger på en tydlig daggräns, syftar till att göra bedömningen av skattskyldighet i Sverige mer förutsebar för både utlandssvenskar, arbetsgivare och domstolar. Om lagändringen införs, med planerat ikraftträdande den 1 januari 2027, kan den minska osäkerheten i en fråga som länge präglats av komplex praxis och svårbedömda gränsdragningar.

Den 11 mars 2025 antog Europeiska unionens råd formellt lagstiftningspaketet VAT in the Digital Age (ViDA) efter att Europaparlamentet godkänt förslaget. ViDA bygger på EU kommissionens initiativ och är en central del i arbetet med att modernisera EU:s momssystem, öka transparensen och motverka momsbedrägerier. Det nya regelverket innebär att elektronisk fakturering i ett harmoniserat format samt digital, transaktionsbaserad rapportering blir obligatoriskt för alla gränsöverskridande B2B transaktioner inom EU från och med den 1 juli 2030.

Frågan om hur svenska regler om obegränsad skattskyldighet ska tillämpas på digitala nomader har hittills varit relativt oprövad. Skatterättsnämndens förhandsbesked i SRN 83-25/D ger nu en intressant – och delvis kontroversiell – pusselbit i tolkningen av skattskyldigheten för en person som tidigare varit bosatt i Sverige men som inte etablerat någon varaktig bosättning utomlands.

Ränteavdragsbegränsningsreglerna trädde ikraft för ca sex år sedan och reglerna har minst sagt varit ämne för diskussion sedan dess. De senaste åren har räntorna dessutom stigit, vilket innebär att allt fler bolag måste hantera frågor som t.ex. ”Vilka kostnader ska inkluderas i beräkningen av bolagets räntenetto”, ”Hur beräknas egentligen avdragsutrymmet”, ”Finns det något sätt att förbättra situationen?” och ”Måste bolaget lämna en N9-bilaga?”.

Den 13 april 2026 presenterade regeringen vårändringsbudgeten för 2026 med förslag på justeringar i årets statsbudget. Trots ett osäkert omvärldsläge bedöms svensk ekonomi stå relativt stark och befinner sig i en återhämtningsfas. Reformer och åtgärder om totalt 7,7 miljarder kronor föreslås i syfte att värna om de offentliga finanserna, skapa fler jobb och säkerställa att arbete och ansträngning lönar sig.

De flesta företagsförsäkringar innehåller en rättsskyddsförsäkring, det vill säga en försäkring som ersätter kostnad för det ombud man anlitat vid tvist med Skatteverket i skattemål. I Sverige finns ingen allmän rättshjälp vid tvister mot Skatteverket. Man kan få ersättning för rättegångskostnader från det allmänna (staten) om man vinner processen, men endast undantagsvis om man förlorar den. Ersättningen från det allmänna sätts därtill ofta ner i förhållande till de verkliga kostnaderna. Detta innebär att försäkringsskyddet ofta är den enskildes primära ekonomiska skydd vid en process mot Skatteverket – men hur omfattande är det skyddet egentligen?

Den 25 februari klubbades lagförslaget igenom om att tillfälligt sänka livsmedelsmomsen från 12 procent till 6 procent. Syftet med förslaget är att stötta hushållens ekonomi och enligt regeringens beräkningar kan en genomsnittlig barnfamilj spara omkring 6 500 kronor per år tack vare sänkningen. Sänkningen träder i kraft den 1 april 2026 och gäller, som det ser ut nu, fram till den 31 december 2027.

Teknik- och mjukvaruaktier har fallit markant den senaste tiden, drivet av ökad oro kring hur AI kan påverka traditionella affärsmodeller. Investerare omprövar nu tillväxt- och marginalförväntningar inom IT tjänster, trots avsaknaden av konkreta negativa nyheter. Frågan är om marknaden överreagerar – eller om AI innebär en verklig strukturell utmaning för branschen.

I januari 2026 meddelade Kammarrätten i Stockholm tre domar som rör skattelättnader för utländska fotbollsspelare. Domstolen fastställer att villkor i anställningsavtal som innebär möjlig framtida lönesänkning kan diskvalificera en arbetstagare från expertskatt – även om lönen vid ansökningstillfället överstiger den lagstadgade beloppsgränsen.

Den 1 januari 2026 trädde ett antal nya lagar och regler i kraft. Inom skatteområdet är det flera förändringar som vi vill lyfta fram och som påverkar både dig som företagare och privatperson.

2026 har bara börjat men redan nu kan det vara bra att börja tänka på den kommande deklarationssäsongen, som gäller inkomståret 2025. Om du har fått en utdelning från ditt fåmansföretag eller gjort en större vinst under 2025, kan det vara läge att göra en extra inbetalning till skattekontot före den 12 februari för att undvika kostnadsränta. Oavsett om du ska deklarera som privatperson eller åt ett bolag, rekommenderar vi att redan nu planera så att inte viktiga datum missas eller onödig kostnadsränta behöver betalas.

Regeringen har nyligen presenterat promemorian ”Ändrade regler om fördelning av avdrag för mervärdesskatt”. Förslaget innebär betydande förändringar för verksamheter som bedriver både momspliktiga och momsundantagna transaktioner, s.k. blandad verksamhet. Utgångspunkten i förslaget är att omsättningen uttryckligen ska bli huvudregel vid uppdelning av avdragsrätten. Uppdelningen kan dock behöva kompletteras med andra fördelningsnycklar när det ger ett mer rättvisande resultat. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2027.