När bryts banden till Sverige? Väsentlig anknytning i en modern arbetsvärld

Rättslig bakgrund

En person som anses vara obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig i Sverige för alla sina inkomster, oavsett ursprung. Obegränsad skattskyldighet kan uppkomma på grund av bosättning, stadigvarande vistelse eller väsentlig anknytning till Sverige för den som tidigare varit bosatt här i landet.

I lagtext har det angivits ett antal omständigheter som ska beaktas vid en bedömning om huruvida en person har väsentlig anknytning till Sverige.

• Om personen är svensk medborgare,
• Hur länge personen har varit bosatt i Sverige,
• Om personen inte är varaktigt bosatt på en viss utländsk ort,
• Om personen vistas utomlands för studier eller hälsoskäl,
• Om personen har en bostad i Sverige som är inrättad för åretruntbruk,
• Om personen har sin familj och minderåriga barn i Sverige,
• Om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige,
• Om personen är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger ett väsentligt inflytande över näringsverksamheten i Sverige,
• Om personen har en fastighet i Sverige och
• Liknande förhållanden

Omständigheterna beaktas för varje enskilt fall och en samlad bedömning görs. Av rättspraxis framgår att vissa av ovan nämnda anknytningsfaktorer väger tyngre vid en bedömning om väsentlig anknytning. Exempelvis har det ansetts att anknytningsfaktorer med extra stor betydelse är bostad, familj och ekonomiskt engagemang.

Fem år efter att en person flyttat utomlands presumeras väsentlig anknytning, om inte den skattskyldige visar motsatsen. Denna femårsregel gäller för svenska medborgare och för den som varit bosatt/stadigvarande vistats här i minst tio år.

Omständigheter i fallet

Personen A är medborgare i både Sverige och i annat land. Han har varit bosatt i Sverige, men flyttade utomlands 2023. Efter flytten utomlands har han endast besökt Sverige en tid under sommaren 2024 och har därefter inte vistats alls i Sverige. A hade tidigare en enskild firma i Sverige. Den enskilda firman avregistrerades under 2025. Han har inga fastigheter eller övriga bostäder, tillgångar eller bolagsengagemang i Sverige. Det enda som knyter honom till Sverige, förutom medborgarskapet, är hans mor.

Person A lever som en digital nomad, det vill säga han arbetar på distans med hjälp av digitala hjälpmedel och har inte någon fast bostadsort eller skattehemvist i något annat land.  A har en permanent bas hos sin familj utomlands och där finns hans officiella adress och tillhörigheter.

Frågan i målet är om A kan anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

Skatterättsnämndens bedömning

De anknytningsfaktorer som är av intresse i detta fall är om personen är svensk medborgare, hur länge personen var bosatt i Sverige, om personen inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort och om personen bedriver näringsverksamhet i Sverige.

I praxis har det betonats att bedömningen ska göras utifrån samtliga omständigheter i fallet och att olika anknytningsfaktorer väger olika tungt. Med hänvisning till HFD 2020 ref. 25 tar Skatterättsnämnden upp att om personen bedriver näringsverksamhet här ska det väga tungt. Fram till avregistreringen av den enskilda firman under 2025 anser därför Skatterättsnämnden att väsentlig anknytning föreligger.

Därefter har Skatterättsnämnden att bedöma om väsentlig anknytning kan anses föreligga även efter avregistreringen av den enskilda firman. Vid den samlade bedömningen efter avregistreringen fäster majoriteten i Skatterättsnämnden större vikt vid de faktiska svenska anknytningspunkterna – som i stort sett saknas – än vid den negativa omständigheten att A inte varaktigt är bosatt i något annat land. Skatterättsnämnden hänvisar bland annat till RÅ 2002 ref. 70 där man fann att omständigheten att en person inte varit obegränsat skattskyldig i något land ansetts sakna betydelse för bedömningen av om väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Skatterättsnämnden betonar också att A:s situation inte handlar om en så kallad ”skenbosättning” i utlandet, vilket reglerna har som centralt motiv att motverka. Slutsatsen är därför att A efter avregistrering inte ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige.

Skiljaktig mening

Det fanns en skiljaktig mening som framförde att A fortsatt efter avregistreringen ska anses ha väsentlig anknytning. Anknytningspunkten ”inte varaktigt bosatt på viss utländsk ort” ska inte anses vara underordnad och ha lägre betydelse än vad den enskilda firman ansetts ha. Den skiljaktiga meningen baseras på att tillvarata bestämmelsens syften om väsentlig anknytning. Även behovet av att få frågan prövad av Högsta förvaltningsdomstolen lyfts.

Kommentar

I dagens arbetsliv ser vi en tydlig ökning av distansarbete, vilket gör det enklare än någonsin att leva som digital nomad. Detta aktualiserar frågor om hur väsentlig anknytning till Sverige ska bedömas, särskilt när någon saknar fast hemvist utomlands.

Avsaknad av utländsk hemvist har hittills inte tillmätts någon självständig betydelse i bedömningen, som i stället bygger på en samlad prövning av flera faktorer. Till exempel anses näringsverksamhet i Sverige vara en tung anknytningsfaktor, där registrerad enskild firma spelar stor roll och tidpunkten för avregistrering är central.

Det aktuella förhandsbeskedet ger viss vägledning och tyder på en utveckling i synsättet. Beslutet har överklagats och än återstår det att se vilken rättslig betydelse det slutligen får. Vi följer utvecklingen med stort intresse.