Artiklar från Forvis Mazars nyhetsbrev

Träning eller aktiviteter som är av enklare slag omfattas numera i större grad av reglerna kring friskvårdsbidrag och kan ges som en skattefri förmån.

En begränsat skattskyldig person som är anställd av ett företag i Sverige beskattas i Sverige redan vid tillfälligt arbete. Om arbetstagaren istället är inhyrd från ett utländskt företag utan fast driftställe i Sverige beskattas denne dock inte i Sverige om vistelsen understiger 183 dagar under en tolvmånadersperiod. I syfte att skapa konkurrensneutrala regler föreslås att även inhyrd personal ska beskattas i Sverige om hen utför arbete för en verksamhet i Sverige.

Inför förhandlingar om statens budget för 2021 har finansdepartementet tagit fram fyra olika promemorior med förslag till sänkt inkomstskatt. Förslagen ska nu remitteras för att kunna ingå i budgeten för 2021.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) fann i dom den 3 december 2019 att en hyresvärds och bostadsrättsförenings tillhandahållanden av el och/eller vatten, som debiteras utifrån nyttjanderättshavarnas faktiska förbrukning, är momspliktiga. Skatterättsnämnden har nu prövat frågan om momsen på inköp och installation av anläggning för el respektive vatten i bostadshus är avdragsgill.

Storbritannien lämnade EU den 31:a januari 2020. Men vad har egentligen hänt sedan dess och vad kommer att hända? I denna artikel redogör vi för den nuvarande statusen i förhandlingarna mellan EU och Storbritannien samt några omständigheter och begrepp att känna till inför den kommande förändringen.

Tidigare har utländska säljares omsättning av varor till norska privatpersoner varit undantagen från moms i Norge om varuvärdet understigit 350 NOK (varor av mindre värde). Sedan den 1 april 2020 har dock undantaget avskaffats, vilket innebär att moms ska betalas i Norge oavsett varuvärde. Särskilda regler infördes dessutom redan den 1 januari 2020 för leveranser av livsmedel och punktskattepliktiga varor, vilka inte kommer att beröras närmare här.

En verkställande direktör (VD) i ett aktiebolag är behörig företrädare för bolaget när det gäller att skriva under en inkomstdeklaration eller att utse och skriva under en ansökan om att godkänna ett deklarationsombud.

Coronakrisen slår hårt mot privatpersoner och svenska företag, betalningsförmågan i samhället minskar och antalet konkurser ökar. Det innebär att det finns företag som inte får betalt för sålda varor och tjänster. Nedan redogör vi för en säljares möjlighet att få tillbaka momsen vid kundförluster och prisnedsättningar i efterhand som t ex ackord.

Då styrelsen upprättar ett förslag om utdelning ska den beakta den s.k. försiktighetsregeln som återfinns i aktiebolagslagen. Med anledning av den rådande situation vi befinner oss i, finns det anledning att vara extra noggranna vid motiveringen av en utdelning.

Regeringen har med anledning av covid-19 pandemin presenterat ett antal olika krisåtgärder för att lindra de ekonomiska konsekvenserna. I samband med dessa krisåtgärder har finansutskottet gått ut och varnat för att man inte kan räkna med stöd om man lämnar utdelning.

Tillväxtverket skriver samtidigt på sin hemsida att de är ”av uppfattningen att det är olämpligt att företag gör stora aktieutdelningar och samtidigt tar del av det statliga stödet för korttidsarbete. Ser vi att ett företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att det inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge har vi möjlighet att reglera stödet vid avstämningen som sker efter att stödet beviljats”.

Mot bakgrund av ovanstående är frågorna om en redan beslutad utdelning kan återkallas och vad som händer med skatten när en utdelning dras tillbaka högaktuell.

Den 10 mars 2020 meddelade Svea hovrätt dom i ett brottmål gällande låneförbudsreglerna i 21 kap ABL. Hovrättens majoritet ansåg att en värdeöverföring från aktiebolaget till dess majoritetsägare inte var att anse som ett förbjudet lån.

Kammarrätten har återigen gjort bedömningen att ett bolags dokumentation för transfer pricing inte var tillräcklig för att befria bolaget från skattetillägg. I mål nummer 1692-1698-19 där domen kom i slutet av januari 2020 fastställer Kammarrätten att Skatteverkets, och inte bolagets, prissättningsmetod avspeglar det armlängdsmässiga resultat som är eftersträvat.