Artiklar från Forvis Mazars nyhetsbrev

Coronakrisen slår hårt mot privatpersoner och svenska företag, betalningsförmågan i samhället minskar och antalet konkurser ökar. Det innebär att det finns företag som inte får betalt för sålda varor och tjänster. Nedan redogör vi för en säljares möjlighet att få tillbaka momsen vid kundförluster och prisnedsättningar i efterhand som t ex ackord.

Då styrelsen upprättar ett förslag om utdelning ska den beakta den s.k. försiktighetsregeln som återfinns i aktiebolagslagen. Med anledning av den rådande situation vi befinner oss i, finns det anledning att vara extra noggranna vid motiveringen av en utdelning.

Regeringen har med anledning av covid-19 pandemin presenterat ett antal olika krisåtgärder för att lindra de ekonomiska konsekvenserna. I samband med dessa krisåtgärder har finansutskottet gått ut och varnat för att man inte kan räkna med stöd om man lämnar utdelning.

Tillväxtverket skriver samtidigt på sin hemsida att de är ”av uppfattningen att det är olämpligt att företag gör stora aktieutdelningar och samtidigt tar del av det statliga stödet för korttidsarbete. Ser vi att ett företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att det inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge har vi möjlighet att reglera stödet vid avstämningen som sker efter att stödet beviljats”.

Mot bakgrund av ovanstående är frågorna om en redan beslutad utdelning kan återkallas och vad som händer med skatten när en utdelning dras tillbaka högaktuell.

Den 10 mars 2020 meddelade Svea hovrätt dom i ett brottmål gällande låneförbudsreglerna i 21 kap ABL. Hovrättens majoritet ansåg att en värdeöverföring från aktiebolaget till dess majoritetsägare inte var att anse som ett förbjudet lån.

Kammarrätten har återigen gjort bedömningen att ett bolags dokumentation för transfer pricing inte var tillräcklig för att befria bolaget från skattetillägg. I mål nummer 1692-1698-19 där domen kom i slutet av januari 2020 fastställer Kammarrätten att Skatteverkets, och inte bolagets, prissättningsmetod avspeglar det armlängdsmässiga resultat som är eftersträvat.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i dom den 17 december 2019 slagit fast att det endast är 500 kr av de prispengar som utbetalas vid travtävling i Sverige som är en omsättning och som moms ska betalas på. Frågan gällde prispengar vid travtävling men principen som HFD härigenom fastställt kan få långtgående konsekvenser.

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har återigen i en dom prövat bevisfrågan avseende osanna fakturor. Domstolen går emot såväl Skatteverket som Förvaltningsrätten och Kammarrätten och anser att det inte finns tillräckligt stöd för att de avtal som upprättats inte motsvarar vad parterna egentligen kommit överens om.

Prissättning av produkter och tjänster inom en koncern ska resultera i en rättvis fördelning av resultat från ett skattemässigt perspektiv. I aktuellt fall har en svensk filials resultat justerats efter att Skatteverket bedömt att den resultatallokering som tillämpats har medfört att för höga kostnader redovisats i filialen vilket medfört att filialen redovisat ett negativt skattemässigt resultat. Filialen har även påförts skattetillägg. Kammarrätten har nu kommit med ett avgörande där de instämmer i och fastställer Skatteverkets beslut.

Friskvårdsbidrag som ersättning för kostnader för fält- och westernskytte samt för kurs i hästkörning har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån.

Tidigare praxis kring hur kapitalvinster från avyttringar av andelar i en oäkta bostadsrättsförening ska beskattas hos andelsägaren har spretat åt olika håll. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) gör nu bedömningen att en bostadsrätt främst är en nyttjanderätt och inte ett värdepapper. Detta innebär för målet i fråga att ett bolags andelar i en oäkta bostadsrättsförening utgör lagertillgångar.